Pedagogisk dokumentation är att dokumentera på barns villkor. Men det görs inte av sig själv! Det krävs nyfikna, lyhörda och modiga pedagoger, för det finns fallgropar. Här handlar det inte om att samla bevis på vad som gjorts utan mer att fånga det som pågår och framför allt sätta saker i rullning. Vilka är barnens frågor? Hur involverar vi barnen i deras lärande? Hur reflekterar vi tillsammans med barnen? När och i vilka sammanhang följer vi upp barnens frågeställningar och skapar förutsättningar för ytterligare undersökningar? Vi reder ut vad begreppet pedagogisk dokumentation innebär och vad som skiljer den åt från vårt ”vanliga” dokumenterande.

Både som individer och grupp. Projekterande förhållningssätt, projekt och temainriktat arbetssätt drivs bäst med pedagogisk dokumentation. Men hur? Och När? Samt hur mycket dokumentation krävs egentligen? Fortbildningen inspirerar till att utveckla arbetet genom att visa på hur pedagogisk dokumentation skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande samt hur utvecklande och roligt det är.

Förskolan dokumenterar mycket idag. Men en stor del av dokumentationen används utan att vi reflekterar kring barns lärande. Om vi inte får klart för oss varför vi ska dokumentera, vad syftet är, så kan arbetet bara kännas som en belastning.

Att arbeta projekterande i förskolan handlar om att arbeta på barnens villkor. Att verkligen utgå från barns intressen och frågeställningar. Men det räcker inte med att konstatera att barnen tycker att något är roligt och att de är intresserade av en specifik fråga. Det krävs observationer, dokumentationer och reflektioner för att lyckas. Pedagogisk dokumentation är ett lärande som pågår och drivs tillsammans, både av barnen och pedagogerna. Men även föräldrar och vårdnadshavare får gärna vara delaktiga.

Det handlar om att inte ha för bråttom utan värna om långsamhet och eftertanke. Lägga kraft på att analysera barnens utforskande, för att kunna förstå mer om vad de lär sig och hur vi kan utmana dem. Förskolans organisation behöver stödja detta arbete genom att vi skapa bättre arbetsprocesser på förskolan när det gäller dokumentationsarbetet.

Vi behöver ha en plan över vad vi ska dokumentera av allt som sker på en förskola. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra det som barnen gör, undrar över och vill lära sig mer om. Det behövs därför reflektion med både barnen och kollegorna för att ringa in detta. Vi går igenom metoder som hjälper er att lyckas med reflektionsarbetet.

I läroplanen står det att vi ska följa varje enskilt barns utveckling och lärande. Pedagogisk dokumentation kan bli ett redskap för att hjälpa till med det. Vi behöver förstå barns förändrade kunnande utan att bedöma barnet. Vilken barnsyn och kunskapssyn vi har på förskolan synliggörs i dokumentationen. Om vi vågar diskutera det förändras utbildningen och då sker utveckling på riktigt.

Att arbeta ”projekterande” innebär att tillsammans med barnen fördjupa sig i deras frågor om omvärlden. Men hur får vi reda på vad de yngsta barnen är intresserade av? De använder sig inte av det verbala språket utan har andra ”språk”. Vi behöver stanna upp och försöka förstå vilka olika uttryckssätt de yngsta barnen har. Pedagogisk dokumentation är mycket användbart när vi ska synliggöra de yngsta barnens lärprocesser. Lär dig hur det går till i praktiken!

När vi formulerar vårt arbete, både i vardagen ”här och nu” och över tid, beskriver vi ofta vad vi har gjort i form av aktiviteter. Men det är svårare att beskriva barns kunnande och hur det förändras i förhållande till läroplansmålen. Pedagogisk dokumentation kan synliggöra dessa lärprocesser, men vi behöver ett systematiskt arbetssätt för att klargöra vad som skett och hur det ska följas upp och utvärderas. Hur kan det gå till och vilka verktyg som är användbara?

Om vi bara dokumenterar för att bevisa vad vi gjort så får föräldrar inte ta del av de spännande lärprocesser som sker hos barnen här och nu. Hur kan vi använda de reflektioner vi gör ihop med barn och kollegor för att väcka nyfikenhet och intresse hos föräldrar? Föräldrarna kan också vara med och diskutera dokumentationen. Hur skapar vi sådana forum? Dokumentation ska också vara det underlag som utvecklingssamtalen bygger på. Hur kan vi använda oss av den dokumentation som vi redan har för att skapa intressanta och givande utvecklingssamtal för både pedagoger och föräldrar?

När vi arbetar med pedagogisk dokumentation händer det saker på förskolan. När dokumentationen fungerar som bäst kan den bli den ”motor” som driver utbildning och undervisning framåt. Vi får syn på oss själva, vår miljö och vår organisation på ett tydligt sätt. Då kan också vi som pedagoger utvecklas, utmanas och bli skickligare i vårt lärandeuppdrag. Pedagogisk dokumentation hjälper oss att synliggöra de utvecklingsprocesserna.