Anna Wallin, kommunlektor och lärarutbildare, Enköpings kommun

Den internationella benämningen för fritidshem, school-age educare, som lanserades av Anna Klerfeldt och Malin Rohlin, 2012, kan översättas till utbildningsomsorg. Utbildningsomsorg som begrepp ramar in fritidshemmets verksamhet där omsorg, utbildning och undervisning sker i samverkan. En verksamhet som på olika sätt kan möjliggöra för barns meningsskapande, lek och lärande. Den här föreläsningen ger oss tillfälle att tillsammans undersöka möjliga betydelser av begreppet och vad som sker med praktiken om vi tittar på den utifrån benämningen utbildningsomsorg.

• Så kan begreppet utbildningsomsorg fånga vår verksamhets olika perspektiv
• Hur kan begreppet hjälpa oss att tolka läroplanens skrivningar?
• Vad kan begreppet göra för att hjälpa oss i våra göranden, vårt tal om och reflektion av verksamheten?

Line Isaksson, universitetsadjunkt, Jönköping University

I läroplanen kan vi läsa att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Men vad kan det innebära i praktiken egentligen? Under den här föreläsningen tittar vi närmare på och gör ett trevande försök att synliggöra fritidshemmets didaktik och hur vi kan organisera undervisningen samtidigt som vi värnar om fritidspedagogikens grundstenar.

• Hur får vi lärandeuppdraget att gå hand i hand med omsorg och en meningsfull fritid?
• Didaktiska förhållningssätt och traditioner i fritidshemmet
• Så kan undervisningsbegreppet förstås och omsättas i fritidshemmet

Sofia Grimm, teamledare fritidshem, Röllingbyskolan

Att skapa utrymme för reflektion och utveckling mitt i vardagens alla görande är inte alltid helt lätt. Under den här föreläsningen delar Sofia Grimm med sig av sina erfarenheter av hur hon tillsammans med kollegor skapat förutsättningar för fritidshemmets utvärdering och utveckling och vilka strukturer som varit hjälpsamma för dem.

• Att leda ständig förbättring i fritidshemmets vardag
• Gemensam riktning i arbetslaget – så skapar vi samsyn
• Strukturer och verktyg som hjälper oss att reflektera över vårt arbete

Under panelsamtalet resonerar föreläsarna tillsammans kring begreppet kvalitet i relation till fritidshemmets diskurs. Här får de mötas och bidra med olika perspektiv när vi undersöker möjligheter för en ökad kvalitet samt hur vi kan ta oss an de utmaningar vi möter.

Panelsamtalet leds av moderator Jonas Wallman. Medverkande är Anna Wallin, Line Isaksson, Sofia Grimm och Tino Skovlund.  

(Skicka gärna in frågor till panelen i förväg genom att mejla lena.rosada@lararfortbildning.se skriv ”Fritidspanelen” i ämnesraden)

Anna Morell, specialpedagog
Jenny Karlsson, specialpedagog

På fritidshemmet är det många elever som möts. Alla med olika behov utifrån mognad, utsatthet, hemförhållande, NPF-diagnoser och andra funktionsvariationer. Föreläsningen tar oss igenom en dag på fritids och identifierar olika situationer eller moment som kan bli svåra och utmanande. Vi funderar på vad det är som blir svårt och ger konkreta verktyg för hur situationen kan riggas annorlunda där hindren byggs bort och tryggheten ökar.

• Förhållningssätt som bidrar till att förstå behov bakom beteenden
• Kritiska moment som utmanar under tiden på fritids
• Så kan ni göra - konkreta verktyg för en verksamhet som funkar för fler

Varje år delar Sveriges Lärare ut det ärofyllda priset Årets lärare i fritidshem med syfte att lyfta fritidshemsverksamhet med hög kvalitet. Vem som helst kan nominera en lärare som sedan bedöms av en jury utifrån kriterier inom engagemang, samarbete och utveckling. I år delas priset delas ut under konferensen i Göteborg. 

I Malmö och Stockholm används tiden för att samla ihop tankarna från dagen.

Tino Skovlund, inspiratör, föreläsare och fortbildare

I leken utvecklar barn sina förmågor, kunskaper och sociala färdigheter. Möjligheten att kunna utveckla leken ökar när barnen har tillgång till lekmaterial och utrustning som är kopplat till deras förmågor och intressen. Under den här föreläsningen beskrivs skillnaden mellan ett lekotek och en rastbod samt hur lekoteket kan användas som pedagogiskt verktyg där eleverna ges möjlighet till inflytande och delaktighet.

• Lekotekpedagogik kopplat till läroplanens mål och elevernas förmågeutveckling
• Bygg relationer, social integration, gemenskap och trygghet
• Så kommer ni igång – var börjar ni och hur gör ni?