Fördjupande moduler och metodstöd

I ert utvecklingsarbete kan ni behöva mer riktad stöttning kopplad till reformens centrala delar. Vi erbjuder fördjupande moduler där vi går från det övergripande till det mer specifika. Här fördjupar och stöttar vi det fortsatta arbetet i er verksamhet. Till dessa moduler finns metodstöd och uppgifter att använda i utvecklingsarbetet.

Vi rekommenderar att ni börjar med en inledande föreläsning som ger er en gemensam bas och förståelse för reformen. Därefter går ni vidare med fördjupningsmodulerna där du väljer enstaka insatser eller kombinerar flera. I de fördjupande modulerna möter ni experter inom de olika områdena antingen digitalt eller på plats hos er och ni får hjälp med hur ni kan arbeta med metodstödet i kollegiet.

Vi anpassar uppdraget efter era behov och förutsättningar.

Har du några frågor? Hör av dig till oss så hjälper vi dig.

Evert Norberg Karkulahti 
evert.norberg@lararfortbildning.se • 070-850 48 03
Hélène Welander  
helene.welander@lararfortbildning.se • 070-564 28 04

 

Inledande föreläsning
Ramen runt Gy25

Vad är nytt, och vad behöver vi veta om ämnesbetygreformen? Hur ska vi förhålla oss till vårt arbete inom ramen för de nya förutsättningarna?

 

Fördjupningsmodul 1: Ramar för planering och undervisning – Gy25 

Centralt innehåll och nivåer, progression, sammanhållna ämnen 

I nuvarande ämnesplaner är alla ämnen indelade i kurser. I Gy25 byts denna konstruktion ut till ett system med sammanhållna ämnen. I ett sammanhållet ämne med flera nivåer bygger varje ny nivå vidare på tidigare nivåer. Skillnaderna mellan nivåerna syns i det centrala innehållet som breddas och/eller fördjupas successivt. Skolverket.se

I den här modulen får du konkret stöd i att förstå hur du kan planera och genomföra undervisning utifrån de nya riktlinjerna. Vi kontrasterar det som är nytt mot tidigare styrdokument för att göra det tydligt hur de skiljer sig åt. Vi bryter ner progressionstanken och nivåerna i det centrala innehållet och ger konkreta exempel på hur en planering kan byggas. Vilka utmaningar och möjligheter innebär det som är nytt, och vilken är tanken som ligger bakom strukturen? 

• Kommer elever att tänka strategiskt vid val av skolor och högre nivåer av ämnen?  
• Hur gör vi med ämnen som saknar en tydlig progression? 
• Vad gäller för nya ämnen? 
• Hur kan vi arbeta tillsammans och se på undervisningen utifrån ett programperspektiv?  
• Hur kan jag planera effektivt och rättssäkert i reformens anda? 
• Hur kan vi kalibrera nivåer och innehåll i undervisningen? 

 

Fördjupningsmodul 2: Undervisa med bildningstanken i fokus – lärprocesser 

I den nya läroplanen skrivs bildning tydligare fram som ett komplement till den utbildning som bedrivs. I syftesbeskrivning för ämnet svenska står till exempel: ”Undervisningen ska bidra till elevernas bildning”. 

På vilket sätt skiljer sig bildning från utbildning, och varför behöver vi tala om båda dessa begrepp i skolan? Utbildning går ofta att mäta genom mål, syften och betyg. Bildning däremot är en grund för vår utveckling, våra reflektioner och vår känsla av sammanhang. En förmåga att inte bara kunna svara rätt på frågor, eller nå ett mål, utan också kunna göra kopplingar i ett större perspektiv, förstå skeenden och reflektera över olika konsekvenser utifrån en bred palett av input. Hur kan gymnasieskolan införliva detta begrepp i undervisningen, och varför är det gynnsamt att göra det?  

• Lärprocesser, bildning och metoder för att lära och utvecklas 
• Hur undervisar jag med bildningstanken i fokus? 
• Vad är bildning i mitt ämne?  
• Vilka perspektiv kan jag väva in i min undervisning utifrån tema bildning? 

 

Fördjupningsmodul 3: Undervisa långsiktigt utifrån en helhetssyn 

De nya programmålen och programstrukturerna strävar efter att vara aktuella och relevanta för samtiden. Det här innebär att ämnenas innehåll är uppdaterat, men också att vi ser nya ämnen som ska svara upp mot samhällets behov på olika sätt. 

En långsiktig syn på lärande ger också eleven längre tid för att fördjupa sig innan det är dags för betygsättning. När vi planerar och undervisar utifrån en helhetssyn så minskar vi fragmentiseringen och ger eleven sammanhang. Tanken är att betyget ska spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet – men hur ska vi tänka när vi planerar för och genomför undervisningen?  

• Lärarens friutrymme – hur gör vi en professionell bedömning av vilket innehåll vi ska betona i vår undervisning? 
• Hur bedriver vi undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn? 
• Hur kommer eleverna att förhålla sig till de tidiga och senare nivåerna?  

 

Fördjupningsmodul 4: Betyg, programmål och sammantagen bedömning

I denna modul tydliggör vi de olika delar som behöver beaktas vid bedömning. Vi diskuterar också examensmål och programmål och hur vi ska tänka när vi bedömer utifrån de nya kriterierna. 

Ämnesplanen består av tre delar: syfte, centralt innehåll och betygskriterier. Hur använder vi dessa delar vid bedömning och betygsättning? Eleverna får betyg på varje nivå i ett ämne. 

• Hur påverkas vår betygsättning när ett betyg omfattar fler poäng än tidigare? Hur gör vi detta rättssäkert? 
• Vad innebär lärarens friutrymme vid betygsättning och hur gör vi en sammantagen bedömning? 
• Vilken roll har de nationella proven i de nya ämnesplanerna? 
• Digitala nationella prov, rättning och bedömning 

 

 

Boktips!

Bedömning i gymnasieskolan – mer än bara betyg
Jesper Grönlund

I boken får du som lärare nya perspektiv på bedömning och betygssättning.
Boken utmanar invanda tankemönster, men ger också hopp om en bedömning
som stärker relationer och lärande.
Läs mer om boken här