Språket behövs för att delta i det demokratiska samhället

Språket är en förutsättning för att kunna kommunicera och samspela med andra människor. Språket är också nyckeln för att kunna tillägna sig kunskap och färdigheter genom livet. Det är nödvändigt att ha ett språk för att kunna vara en del av det demokratiska samhället; att kunna förstå samhällsnyttig information och kunna vara med och påverka. Det betyder att en språkutvecklande undervisning också bidrar till att vi medvetet ger barnen förutsättningar för att aktivt delta i samhället.

Läs om vår processutbildning Språkstöd i förskolan som stärker den språkliga medvetenheten i hela arbetslaget här

Abstrakta tankar, identitet och självkänsla kräver ett utvecklat språk

Språket är också ett redskap för tanken; först när vi har ett språk kan vi börja tänka mer abstrakt. Vi kan börja tänka på fenomen, händelser, personer och objekt som inte befinner sig på samma plats som oss. Det abstrakta tänkandet hjälper oss att planera, koppla samman olika saker, se mönster, lösa problem, och mycket annat som vi behöver såväl i vardagen som i vårt yrkesliv. Det är också en förutsättning för att kunna reflektera över mer existentiella frågor, sig själv och sin omvärld. Att ha ett språk är, således, nödvändigt för barnen här och nu och men också i det livslånga perspektivet.

Betydelsen av att bemästra ett språk kommer att prägla hela vårt liv, det bidrar till att vi kan skapa oss en identitet och till att ge oss självkänsla.

(Liv Gjems, Förskolans arbete med tidig litteracitet - på barns villkor, 2018, s. 16)

En resa mot 50 000 ord

Att ha ett stort ordförråd är en avgörande del i språket. Studier har visat att en vuxen behöver ett ordförråd på ca 50 000 ord för att kunna vara en del i samhället. Resan mot de 50 000 orden börjar redan innan förskolan, men under förskoleåren tar den fart på allvar. En treåring kan i snitt mellan 1000 och 3000 ord för att sedan nått ca 7000 ord när hen börjar skolan. Skillnaderna är dock stora mellan språksvaga barn som ligger runt 5000 ord och de starka som kan komma upp mot 20 000 ord. Ordförrådets storlek när barnet börjar förskoleklass har visat sig påverka skolresultaten ända upp i gymnasiet vilket talar för att förskolans arbete med språkutveckling på riktigt gör skillnad för hela skolgången.

Läsning och boksamtal är det enskilt vassaste verktyget för att bygga ordförråd. En 17-åring som har fått lyssna på högläsning och sedan fortsatt läsa på egen hand har ett ordförråd på ca 50 000 ord. Medan en 17-åring som inte har fått lyssna på högläsning och inte heller läst själv har ett ordförråd på ca 15 000 – 17 000 ord.

Bristande språkförmåga skapar utanförskap

Den som inte har ett språk risker att hamna utanför samhället pga. de språkliga svårigheterna. Ett barn som inte får förutsättningar att utveckla språket under förskoleåren riskerar alltså inte bara att få sämre skolresultat, det riskera också att i förlängningen hamna i utanförskap i samhället. Det har visat sig att så mycket som 20–25 % av den vuxna befolkningen i Sverige har svårt att läsa och på djupet förstå en text i en dagstidning. Med en så låg språklignivå går det inte att ta del av samhällsnyttig information på ett fullgott sätt och på så vis riskerar man att hamna i utanförskap.   

Kursen Barns rätt till språk ger dig goda kunskaper om barns språkutveckling och hur du kan stötta den. Läs mer och boka din plats här

Förskoleåren är gynnsamma för språkets utveckling

De fyra första levnadsåren har barn möjlighet att ha en enorm inlärningskurva på språkområdet; från att kunna förstå några enstaka ord till att kunna delta i samtal och ha förmågan att berätta. Under åren i förskolan lär barnen sig en massa nya ord och att använda dem men också den sociala delen av språket. Men hur barnens språk utvecklas beror såklart på vilken kvalité det är på språkundervisningen och på det språk som de möter i förskolan. En medvetet språkutvecklande undervisning i förskolan kommer ge barnen förutsättningar att utveckla språket så långt det är möjligt under de gynnsammaste språkutvecklingsåren.

Ge barnen mer likvärdiga språkryggsäckar

Förskolans kompensatoriska uppdrag kan illustreras med en ryggsäck. Barnen har med sig ryggsäckar till förskolan som innehåller erfarenheter, kunskaper och upplevelser som barnen har samlat på sig. Ryggsäckarna är fyllda med väldigt olika innehåll för olika barn. Tillsammans behöver vi packa upp och använda det som finns i barnens ryggsäckar och sedan hjälpa dem att packa om så att alla barn har ungefär lika tunga ryggsäckar när de lämnar förskolan och börjar skolan.

Skillnaderna i barnens språkryggsäckar kan vara väldigt stora. Ett exempel kan vara barns erfarenheter av böcker. En del barn har lyssnat och samtalat kring många böcker tillsammans med vuxna innan de börjar förskolan. Medan andra barn har liten erfarenhet av böcker. I förskolan behöver vi då att ge de barn som har liten erfarenhet av böcker ännu fler tillfällen till att lyssna och samtal om böcker än de barn som får den möjligheten hemma. Att göra olika för olika barn ingår i förskolans kompensatoriska uppdrag för att barnens språkryggsäckar ska vara likvärdiga när de lämnar förskolan.   

Förmågan att läsa och skriva är livsavgörande

I förskolan ska vi inte lära barn att läsa och skriva, men grunderna för att lära sig att läsa och skriva lägger vi i förskolan med den språkliga undervisning vi erbjuder barnen. Innan barnen lär sig läsa och skriva behöver de en mängd kunskaper och dessa kan vi ge förutsättningar för i förskolan. Vi lägger grunden för barns möjlighet att lära sig läsa och skriva i förskolan och den måste vara stabil och solid för att barnets språk ska fortsätta utvecklas. Förmågan att kunna läsa och skriva heter litteracitet, på förskolan arbetar vi med det som händer före litteraciteten och det kallas för tidig litteracitet.

Vill du lära dig mer om tidig litteracitet? Läs mer och boka en plats på kursen Litteracitet i förskolan här

Att bli skriftspråklig förändrar på avgörande sätt livet för en människa. Läsandet och skrivandet öppnar för nya möjligheter att se på och påverka sitt eget liv och andra.

(SOU 1997:108) 

Nyttja Matteuseffekten och ge fler barn goda förutsättningar

När man läser om barns ordförråd stöter man ofta på begreppet Matteuseffekten; den som kan mycket kommer att lära sig mer. I språkutvecklingen beskrivs Matteuseffekten som att ett barn som har ett stort ordförråd när det är tre till fyra år kommer att fortsätta lära sig fler ord än ett barn som har ett litet ordförråd. Det blir som en god spiral där barnet med ett utvecklat språk kan delta mer aktivt i samtal, lek och samspel vilket leder till att språket utvecklas ännu mer. Barnet med mindre ordförråd begränsas i stället i sitt deltagande och lär sig mindre. Klyftan i ordförrådet blir därmed större och större; som sagt; den som kan mycket kommer att lära mer. Genom en medveten språkstödjande förskola kommer vi att bidra till att fler barn hamnar i den goda spiralen där språket kan flöda och barnen får goda förutsättningar för livet.

 

Skrivet av Kristina Lundmark

Kristina Lundmark

Förskollärare, specialpedagog och utvecklingsledare

Kristina har lång erfarenhet av att handleda, kompetensutveckla och stödja pedagoger i förskolan. Hon har spetskompetens inom språk, kommunikation och litteracitet och hennes drivkraft i arbetet är att ge alla barn förutsättningar till språk och deltagande i det demokratiska samhället.  Hon är utbildad språk-, läs- och skrivutvecklare för förskolan och har tidigare handlett inom Läslyftet.