I krönikan funderade jag över vad som händer om vi stannar kvar i dubbelheten en stund. Samma nyfikenhet tog jag med mig in i samtalet med Erika Wallin, kvalitetsutvecklare i Nyköpings kommun, doktorand vid Södertörns högskola och fortbildare på Lärarfortbildning. Tillsammans vrider vi och vänder på ett begrepp som känns självklart – tills man börjar fundera över vad det egentligen betyder.
Hur skulle du beskriva och förklara utveckling?
– Utveckling är när något förändras eller förbättras. Men det krävs en medvetenhet, före, under och efter för att vi ska kunna prata om utvecklingsarbete, säger Erika.
Det räcker alltså inte att förändring sker. Vi måste stanna upp och reflektera över vad som förändrats, hur och varför.
– Det blir meningslöst om vi inte fångar förändringarna. Upptäckten och bekräftelsen är det som gör skillnad för vår profession och förskolans verksamhet.
Hon beskriver hur nya arbetssätt ibland införs med stor energi, men att förändringen sedan inte håller över tid. Ett exempel kan vara arbetet med uteverksamheten. Man bestämmer sig för att utveckla undervisningen på gården, men efter en tid återgår verksamheten till gamla mönster.
En vanlig föreställning är att utveckling sker så fort vi provar något nytt men enligt Erika är det inte så enkelt.
– Ja, vi gör något nytt. Men om det inte sätter sig och blir en del av vardagen, har det verkligen skett någon utveckling då?
Hur vet man att utveckling skett?
– Det är en komplex fråga. För mig handlar det om att stanna upp och faktiskt se vad som har förändrats. Ofta är vi så upptagna med att göra nästa sak att vi missar det som redan har hänt. Om vi inte fångar upp förändringarna och pratar om dem blir utvecklingen lätt osynlig. Vi behöver reflektera över vad som har förändrats, varför det har hänt och vad det betyder för oss. Det är ofta i själva upptäckten som utvecklingen blir tydlig. När vi ser den och sätter ord på den får den betydelse.
Erika understryker hur viktigt det är att se utveckling som en lärprocess där begreppen upptäcka, reflektera, förändra blir centrala. Först upptäcks något, sedan måste vi reflektera över vad vi ser, därefter kan vi förändra på ett medvetet sätt. Utveckling behöver därför ses som en lärprocess; tänka, göra, problematisera, få ny input, pröva nytt, beskriver Erika.
– Det kräver nyfikenhet! Vi måste våga testa, men också våga stanna kvar i processen. Låta det få ta tid. Snabba lösningar ger sällan utveckling.
Lärande eller utveckling?
Erika återkommer flera gånger till relationen mellan lärande och utveckling. Hon hänvisar till forskaren Helen Timperley, som föredrar att tala om lärande framför utveckling. Timperley beskriver lärande som något som sker i individen medan utveckling sker utanför. En verksamhet kan utvecklas på pappret utan att någon egentligen har förändrats. Men när lärande sker förändras också vårt sätt att tänka och handla, beskriver Erika.
– Jag tänker annorlunda. Jag handlar annorlunda. Då har något hänt.
Samtidigt tycker Erika om ordet utveckling just för att det rymmer både det individuella och det gemensamma.
Varför ser vi utveckling som något positivt?
Utveckling förknippas nästan alltid med något gott. Vi vill framåt. Vi vill bli bättre men kanske finns det en risk i det också, säger Erika. Hon menar att det ibland finns en stark bekräftelsekultur i förskolan där fokus hamnar på det som fungerar. Men verklig utveckling kräver att vi också vågar se det som inte fungerar. Om vi undviker att gå på djupet finns risken att vi snabbt återvänder till gamla arbetssätt, (det kritiska är också om det blir ytlig utveckling.)
– Om vi går tillbaka till det gamla, kan vi då verkligen prata om utveckling, frågar sig Erika?
Enligt Erika är det analysen som verkligen kan hjälpa oss framåt men det kan vara obekvämt att upptäcka brister eller problem.
Tiden är ofta en utmaning i det systematiska kvalitetsarbetet. Hur hittar man den gemensamma tiden att stanna upp, reflektera och analysera?
Hur gör ni i din kommun Nyköping för att hitta tiden?
Vi har tydliga strukturer och en organisation för utvecklingsarbetet och alla är delaktiga i processerna. Min upplevelse är att när något känns meningsfullt lägger vi tid på det och prioriterar det. Rektorer skapar förutsättningar och förskolepersonal ser vikten av att mötas och utvecklas tillsammans beskriver Erika.
Utveckling är inget valbart
En av Erikas mest tankeväckande reflektioner är att utveckling egentligen inte är något vi kan välja bort.
– På sätt och vis pågår det hela tiden och är en del av vårt uppdrag. Frågan är inte om utveckling sker utan hur medvetna vi är om den? Uppmärksammar vi den, förstår vi den och skapar vi mening i den?
Erika slår återigen fast att utveckling behöver vara meningsfull. Den behöver vara förstådd. Och den behöver vara något vi skapar tillsammans.
– Kanske är det därför utveckling ytterst handlar om ledarskap. Om att hålla i och hålla ut. Om att driva, motivera och engagera även när resultaten inte syns direkt. För verklig utveckling handlar sällan om snabba lösningar. Den handlar om att upptäcka, reflektera och förändra, om och om igen.
Vi kan kvalitetsarbete och vi hjälper dig att lyckas
Klicka här för vårt utbud