Artikel

4 komponenter som stärker ert SKA arbete

Förskolans systematiska kvalitetsarbete behöver vara meningsfullt, lätt att förstå sig på och framför allt ska det gynna barnen. Hur vet vi att vår förskola håller hög kvalité?

Kvalitetsbegreppet kan vara svårt att definiera och få fatt i, det handlar om att jämföra, värdera, analysera. Detta arbete sker framför allt för att förändra och utveckla verksamheten så att det verkligen gör skillnad för barnen. Det finns många olika sätt att utforma och jobba med sitt SKA-arbete, i vår artikel har vi lyft fram fyra områden som kan vara till hjälp. Du får även ta del av våra författares och fortbildares kloka tips och kunskaper.

Olika kvalitetsnivåer i förskolan

Kvalitet brukar vanligtvis delas in i tre olika nivåer och det är dessa områden som hjälper oss i vårt arbete med att öka kvalitén i utbildningen. Katarina Larsson, vår expert inom systematiskt kvalitetsarbete, menar att det är viktigt att veta vad dessa nivåer handlar om och hur de samspelar med varandra.

Strukturkvalitet handlar om de förutsättningar vi har, de ramar som verksamheten ryms inom. Det kan handla om antal personal, storlek på barngrupp, lokaler, etc.

Processkvalitet rymmer allt det där som sker i mötet, i samspelet, i relationerna. Här spelar pedagogers förhållningssätt, kompetens och relationella förmåga stor roll, men också hur man organiserar för sammanhang och miljöer.

Resultatkvalitet är den mest svårfångade delen. Med resultatkvalitet menar man allt det som barnen får med sig vidare i livet. Det kan vara svårt att avgöra vad som är en effekt av förskolans verksamhet och vad som påverkats av exempelvis hemmiljö eller andra faktorer. 

Vill du skapa ett hållbart kvalitetsarbete där både barn och pedagoger utvecklas? 

Läs mer om utbildningen Fånga lärprocesser här.

Pedagogiska relationer är kärnan i förskolans kvalitet

- Om vi ska kunna upptäcka vad som är viktigt i mötet med barnen och hur deras förståelse förändras under resans gång måste vi lyssna noga med alla sinnen, säger Marie Eriksson, författare och verksamhetsutvecklare. Barns lärande fångas inte så lätt och det uttrycks på många olika sätt. 

Omfattande forskning visar att det är vad som sker i mötet och interaktionen mellan pedagog och barn som gör absolut störst skillnad för förskolans kvalitet. Men det är också det svåraste att få grepp om när vi följer upp och analyserar. För att lyckas behövs reflektion och analys i många led med olika perspektiv.

Köp boken Pedagogiska relationer i förskolan

Marie Eriksson skriver i samarbete med Sven Persson om utveckling och kvalitet. Läs mer här.

Förändring kan upplevas negativt laddat

Med hjälp av reflektion och analys kan vi få en ny blick på vår egen och kollegornas arbetsinsats och vad den betyder för barnen. På så vis kan vi upptäcka vilka förändringar vi behöver göra. Förändring bör ses som en utvecklingsresa vi gör tillsammans, en levande process och en transformation av något vi redan gör. Om arbetet ska förankras grundligt och bli hållbart över tid behöver vi alla växa i ansvar, profession och yrkesstolthet – tillsammans.

Maria Elbrand, utvecklingsledare och författare, lyfter att vi i arbetslaget har olika roller, olika kompetenser och olika erfarenheter. Vi behöver mötas i olikheterna, samarbeta och komplettera varandra. Det är ju då det blir som bäst! Det gäller bara att få våra olikheter att fungera tillsammans, ett sorts gruppkontrakt kan vara en hjälp på vägen. 

Är du förskollärare och leder kollegorna i vardagen? 

Konferensen Leda kollegor i förskolan ger dig kunskap, verktyg och inspiration för att leda systematiskt kvalitetsarbete ihop med kollegorna. Läs mer här.

Stärk reflektionen med rätt förutsättningar och god mötesstruktur

- En bra grej är att ha ett specifikt mötesrum där ni kan ha dokumentationer på väggarna och sitta vid ett ordentligt mötesbord, menar Erika Wallin, utvecklingsledare, kommundoktorand och författare. Det kan tyckas simpelt, fortsätter hon, men mötesmiljön betyder mer än man kan tro. Att ha ett rum som förknippas med den möteskultur ni önskar kan få stor effekt. 

Erika har tagit fram en enkel checklista för en god mötesstruktur och en agenda som ni kan utgå ifrån. 

Ladda ner den här.

Analysen förändrar barns villkor till utveckling och lärande 

För att ta nästa steg i utvecklingen behöver vi gå från att se och reflektera till systematisk analys. Här handlar det ofta om att på olika sätt och med olika metoder fråga sig ” varför blir det på det här sättet?” eller ”vad betyder det här?”. Katinka Vikingsen, författare till boken Meningsskapande analys i förskolan berättar: 

- I analysen letar vi efter mönster. Att identifiera mönster är viktigt för att vi ska för att kunna skilja på enstaka händelser och återkommande fenomen. Att kunna skilja på det vi tycker och tror mot det som verkligen sker i verksamheten. 

Läs mer om analysens roll här. 

Vägen mot meningsfullt kvalitetsarbete

Sammanfattningsvis har vi på Lärarfortbildning ringat in fyra komponenter som spelar stor roll i kvalitetsarbete och som gynnar både barn och pedagoger.

  1. Pedagogiska relationer är kärnan
  2. Kollegialt utvecklingsarbete som verktyg
  3. Reflektionskultur är en nyckel
  4. Systematisk analys visar vägen